fredag 25 november 2016

Årskurs 8: Prov v 49

Sidorna inför testet:

Sidorna 47-49 (titta även längre ner på bloggen så får ni mer information om märkena!)

Ekologiskt och kravmärkt:
https://www.youtube.com/watch?v=ik3yCcPxmW0&t=1s
https://www.youtube.com/watch?v=GpewI4Jdjz0



Här finns också en film om fairtrade:
https://fairtrade.se/lara-mig-mer/vad-ar-fairtrade/


Sidorna 82-85 (detta område handlar om tillsatser i maten)
Om tillsatser:
https://www.youtube.com/watch?v=6jxFwhuinQM


Sida 85 handlar om GMO- Att vi förändrar växternas gener
på engelska i och för sig:
https://www.youtube.com/watch?v=riCQ8R3EG9U



Släng inte maten före du har tittat, luktat och smakat... du sparar dina pengar och tänker på miljön!


torsdag 24 november 2016

År 9: reflektion Här är ditt kylskåp

Bedömning av ditt praktiska arbete- två lektionstillfällen

Värdera din måltid!

1.a. Vad har du lagat? (klistra gärna in en bild på din maträtt)

1.b. Vem arbetade du med?



 

2. Hur blev måltiden när det gäller smak, utseende, konsistens? (Förklara!)




3. Arbetsprocessen: 

a. Hur fungerade samarbetet i köket? (förklara!)

 

b. Hur fungerade efterarbetet? (Förklara!)



4. Tänk på din måltid som du planerade och tillagade. Hur skulle du vilja beskriva den utifrån:


a) Varför är din måltid bra/inte bra ur ett hälsoperspektiv? Tänk på vad du behöver få i dig från de olika näringsämnena (näringslära)

 

b) Varför är din måltid bra/inte bra ur ett ekonomiskt perspektiv?
(tänk kostnader för mat, avfall och rester)

c) Varför är din måltid bra/inte bra ur ett miljöperspektiv?
(var kommer maten ifrån, konsekvenser för naturen & människor, avfall och rester)

Motivera ditt svar på A-C!

Bild: från Årets kock.


Summering:
Är det något som du kunde ha gjort bättre?
Förklara hur du tänker både vid ja och nej!

tisdag 22 november 2016

År 8- här finns mer info om Märkningar på mat!


Märkningar på mat
För livsmedel och annat odlat finns Krav-märket. Marine Stewardship Council (MSC), EU:s märkning för ekologiskt jordbruk och Fairtrade. Märkningarna ställer delvis olika krav på produkterna.



Krav, MSC EU:s märkning för ekologiskt jordbruk (den nya och gamla märkningen).






KRAV


KRAV är en svensk förening som bildades 1985 med målsättning att öka produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel och råvaror.
KRAV-märkning innebär att jobba för en bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Enligt KRAV-reglerna får inga kemiska bekämpningsmedel (gifter), konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) användas i produktionen.
En KRAV-vara kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållanden vid produktionsplatsen är dåliga. Produkterna är kontrollerade och godkända, tänk att det är godkänt från jord och bord.

http://www.krav.se

EU- ekologiskt


Enligt EU ska ekologisk produktion innebära att inga bekämpningsmedel (gifter) och konstgödsel får användas i jordbruket.

Ekologiskt jordbruk ska försöka att ha ett hållbart system för jordbruk(exempelvis kretsloppstänk), bidra till en biologisk mångfald, respektera naturens system och förbättra kvaliteten på jord och vatten samt uppfylla djurskyddskrav.



Fairtrade

Fairtrademärket
Garanterar att producenter och arbetare i de fattigare delarna av världen får en skälig ersättning för sitt arbete, tryggare arbetsförhållanden och möjligheter till en bättre framtid.
Fairtrade är en oberoende produktmärkning som ska bidra till förbättrade
arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.
Dessutom ställs krav på ökad miljöhänsyn i odlingen genom minskad användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel.
Vid försäljning av produkterna får också arbetarna en premie som ska hjälpa till med demokratiutvecklingen.
Exempel på vad premien har använts till hos några av producenterna är: skolbygge i lokalsamhället, investeringar i den lokala sjukvården, investeringar i ekologiskt jordbruk och
satsningar på ökad mångfald av jordbruksgrödor för att öka inkomstmöjligheterna.

Marine Stewardship Council (MSC)


MSC - Marine Stewardship Council, är en internationell märkning för fisk- och skaldjursprodukter. De ställer krav på att yrkesfisket bedrivs på ett uthålligt sätt, att mångfalden bevaras och på produktivitet och de ekologiska processerna i havet. Bifångster skall minimeras och goda arbetsförhållande skall råda ombord på fartygen.

tisdag 1 november 2016

Årskurs 8; kunskapskrav för bedömning på ert test!

Betyg E 
Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, (ekonomi och miljö).

Eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Betyg C
Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, (ekonomi och miljö).

Eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Betyg A
Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, (ekonomi och miljö).

Eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

måndag 17 oktober 2016

Inför testet vecka 43

Inför skrivuppgiften blir det en repetition av de sidorna som vi tidigare har läst under terminen.

Sidorna är:
5-12, 16-21 och 33

Läs igenom och repetera!
Vad som är det viktigaste är att tänka på är:
1. SÖMN/vila  2. MOTION/Rörelse 3.MAT/Näring


Ni som är intresserade kan gå in på youtube och kolla följande klipp:
Sömn- dygnets viktigaste aktivitet:
https://www.youtube.com/watch?v=gRzYes7P97A

Eller kroppsgranskarna:

KROPPSGRANSKARNA - Vad kostar det att inte sova?   

https://www.youtube.com/watch?v=yS8kjyL47yU 

KROPPSGRANSKARNA- Det oemotståndliga sockret

https://www.youtube.com/watch?v=NM8hy5GZkPU

KROPPSGRANSKARNA- Träning och slappande

https://www.youtube.com/watch?v=dfrjqjydl9U

 


 


måndag 10 oktober 2016

ÅR 8

I läxa tills nästa vecka (42), har ni sidorna 19-21.

Sidorna handlar om vilka näringsbehov kroppen har, varför det är viktigt att motionera samt kort om mat och hälsa i tidningarna och på nätet!


I läxa till vecka 43 har ni sidorna 16-18.
Vad ni mer bör tänka på är att förbereda er inför testet vecka 43. (Vecka 42 kommer Maggie och jag att prata mer om detta :)

Vecka 43 kommer vi att ha ett test, en skrivuppgift.
Där kommer ni ha möjlighet att visa alla era kunskaper om människans och kroppens hälsa och vad vi bör tänka på!

måndag 3 oktober 2016

I Affären

1. Vad innebär dessa märken: Svanen och svalan? (s 91)
 ( http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/det-har-ar-bra-miljoval eller http://www.svanen.se/Vara-krav/EU-blommans-kriterier/





5 a Hur påverkar farliga medel/kemikalier oss? Tänk på människan, natur och miljö! (s 101)
( http://www.sopor.nu/Sortera-raett/Farligt-avfall )

5 bVad kan man göra för att minska användningen av farliga ämnen i hemmet? Finns något att göra? Förslag?


2. I affären:

a. Hur många schampoflaskor med symbolerna SVANEN och SVALAN hittar ni?
    Hur många schampoflaskor är utan?

b. Hur många diskmedelsflaskor med symbolerna SVANEN och SVALAN hittar ni?
Hur många diskmedelsflaskor är utan?

c. Hur många tvättmedelsförpackningar med symbolerna SVANEN och SVALAN hittar ni?
Hur många tvättmedelsförpackningar är utan?

3. Jämför priset på diskmedelsflaskorna, är det dyrare med flaskor som har märkningen SVANEN eller Svalan jämfört med omärkta?
Om svaret är JA, varför är det så tror ni?


4. Titta på rengöringsmedel, hittar ni någon av dessa symbolerna på förpackningarna? Vilka hittar ni?


5 a Hur påverkar farliga medel/kemikalier oss? Tänk på människan, natur och miljö! (s 101)
( http://www.sopor.nu/Sortera-raett/Farligt-avfall )

5 bVad kan man göra för att minska användningen av farliga ämnen i hemmet? Finns något att göra? Förslag?

torsdag 15 september 2016

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter:

  1. Vad betyder ordet ekonomi?
  2. a. Förklara vad man menar när man säger att det ska finnas en balans i sin ekonomi.
    b. Vilka två sätt finns för att få balans i sin ekonomi?
  3. Förklara skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter. Ge exempel.
  4. Två viktiga hjälpmedel som gör det lättare att hålla ordning på ekonomin är budget och kassabok. Förklara dessa begrepp.
  5. Varför säger man att ungdomar är en köpstark grupp? Förklara!
  6. När har du rätt att självbestämma över dina inkomster?
  7. Nämn två sätt att planera sitt sparande på.
  8. Hur gammal måste du vara för att få låna pengar på bank eller att handla på kredit?
  9. Vad innebär det att ”gå i borgen”?
  10. Vad är skillnaden mellan ett betalkort och ett kreditkort?
  11. Vad bör man göra om man har tappat sitt konotkort?
  12. Vad menas med att hamna i ”skuldfällan”?
  13. a. Vilka blir följderna om du hamnar i Kronofogdens register för en obetald skuld?
    b. Hur länge finns man registrerad i Krnofogdens register efter att man har betalt sin skuld?
  14. Vad innebär det att Kronofogden begär utmätning?
  15. Varför behöver man försäkringar? Förklara!
  16. Vad är självrisk?
  17. Vad betyder ordet konsumtion?
  18. Vad är en konsument?
  19. På vilket sätt är den rika världens konsumtion ett miljöhot? Förklara!
  20. Varför är bomullsplagg – till exempel jeans- så miljöovänligt att tillverka?
  21. Vad menas med marknadsföring?
  22. Vad går all reklam ut på- det vill säga vad är reklamens mål?
  23. Nämn några olika reklammetoder för att locka dig till köp.
  24. På vilket sätt blir vi själva ”reklampelare” på de sociala medierna?
  25. a.Varför ska man vara kritisk till företagens egna nätrecensioner som de låter kunderna göra för sina produkter?
    b.Hur skaffar man sig smart konsmuenetinformation för sitt köpbeslut?
  26. a. Varför kan man aldrig säga att ett tvättmedel eller en bil är miljövänlig?
    b. Vad betyder det då att ett tvättmedelär mijömärkt?
  27. Varför vill säljaren att du helst går genom butiken i ett visst kundvarv?
  28. Vad innefattar begreppet konsumentskydd?
  29. Vad innebär det att konsumentinformation ska vara opartisk? Förklara!
  30. Vad är konsumentverket?
  31. Till vem vänder du dig med konsumentfrågor eller tvister?
  32. Hur reklamerar du en vara, förklara i flera steg... Tänk att du får avslag hur går du då vidare?
  33. a. Förklara öppet köp och bytesrätt
    b. Är öppet köp och bytesrätt tvingande eller frivilligt för butiken?
  34. a. Hur länge har du möjlighet att reklamera en vara enligt konsumentskyddslagen?
    b. Vilka handlingar är därför viktiga att spara?

Resonera och utveckla:
A. Förklara hur du tycker att en medveten konsument är/ska vara utifrån ett miljö- och ekonomiskt perspektiv.

B. Tror du att din generation kan fortsätta at öka den levnadsstandar och konsumtion som vi i Sverige och västvärlden har idag? Vilka möjligheter och hinder ser du?

torsdag 14 april 2016

vad innebär matkultur? (årskurs 8)

http://www.hkportalen.se/matkultur.html

http://urskola.se/Produkter/188392-Varlden-Matkultur-en-livsstil

 http://www.foodetc.se/jordenrunt.htm

landguiden.se

http://www.lankskafferiet.org/v2/cgi-bin/subjects.cgi?node=6:4





M som i Matkultur!
Vad är matkultur?
Mat vet vi vad det är, vad vi äter och förtär varje dag. Det finns både mat som vi kallar bra och annan som vi kallar mindre bra.

Kultur är ett lite svårare begrepp. Det är våra levnadsmönster till exempel "levnadssättet hos ett helt samhälle". Det kan vara hur vi beter oss i olika situationer ( exempelvis hur vi hälsar), seder (traditioner), klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för vilka lagar och moraliska system som ska användas.

Slår vi ihop dessa två begrepp blir resultatet matkultur, vilket kan vara att det ibland skiljer sig mellan hur och vad vi äter. Det kan vara regler på vad vi får och inte får äta beroende på var vi kommer ifrån, på grund av religiösa eller etiska skäl.
Det kan finnas olika seder och tankar kring hur man äter tillsammans eller enskilt, kanske har vi av tradition någon högtid som vi firar och som då också gör att vi äter något speciellt.
Vi kan ha olika matlagningstekniker som vi av tradition har använt under årtionde/århundraden.
Vår matkultur kan också vara olika råvaror beroende av vilket klimat vi lever i, detta påverkar vilka råvaror/livsmedel som vi har gott om (visst det kan också skilja sig beroende på årstiderna!).

tisdag 5 april 2016

ÅRSKURS 8: MATKULTUR

Uppgift
Läs sida 40-46 i hkk-boken.

Planera en måltid från ett land eller något geografiskt område i världen. (läs sid 40-46 i hkk-boken).

Ta reda på lite om landet, vad har de för seder och traditioner?
Har de någon speciellt matkultur och vad beror det på?

4. Välj också ut någon typisk ingrediens från området som finns i din maträtt.
Ta reda på fakta kring ingrediensen; till exempel om det går att byta ut den mot någon annan likvärdig ingrediens samt dess pris, eventuell
miljömärkning och så vidare.

5. Ge exempel på fler livsmedel och maträtter från området.

6. Välj en måltid som du ska tillaga (leta upp ett recept för ditt område)

7. Lämna in en ingredienslista till Malin eller Maggie!

Lycka till!


Det finns inga begränsningar! Världen är ditt bibliotek och skafferi!





Mål MED UPPGIFTEN:
Målet är att du ska känna till något om mat och matkultur i andra länder, samt att träna din förmåga att planera, organisera och laga en måltid.
(Lgr11 syfte) planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,


Centralt innehåll
Mat, måltider och hälsa
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
Miljö och livsstil
Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Kunskapskraven:
Du kan planera och tillaga måltider och göra andra uppgifter i ett hem.Du gör det som krävs på ett ganska bra/bra/mycket bra.

Du kan använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert sätt som fungerar ganska bra/bra/mycket bra när du planerar, lagar måltider och gör andra uppgifter i ett hem.

Du kan ge enkla/utvecklade/välutvecklade omdömen om arbetsprocessen (hur du har arbetat) och hur ditt resultat blev.










måndag 4 april 2016

ÅRSKURS 8: vecka 14

MÄRKNING AV MAT:
inför testet häller sidorna; 47-49 samt 82-85 i hemkunskapsboken. :)

tisdag 19 januari 2016

Vitaminer och mineraler!


Mineraler och vitaminer

Vi har tidigare pratat om kolhydrater, fett och protein. Idag ska vi fortsätta med näringslära men ta reda på mer om de två näringsämne som inte ger energi men har andra viktiga uppgifter för vår kropp.

Varje grupp består av tre deltagare, ni kommer att få utdelat tre vitaminer och mineraler.

Svara på nedanstående frågor om era näringsämne:

  1. Vilka livsmedel kan man säga representerar ert ämne? Berätta vad det är som vi köper i affären som till stor del innehåller ert näringsämne. (gärna med bilder)
  2. Varför ska vi människor äta detta näringsämne? Vad är det som händer med kroppen när vi äter det? Vad är ert ämne bra för?

Gör en presentation som ni sedan ska redovisa muntligt för klassen.

Extra uppgift
(denna diskuterar ni tillsammans- men lämnar in uppgiften enskilt)

För hundra år sedan fanns det många människor i Sverige som led av bristsjukdomar på grund av sina matvanor. Hur ser vår kost ut idag? Tror ni att vi äter bättre idag än förr tiden. Varför? Kom med egna funderingar och åsikter.

(ni kan använda julkalendern- dock bara 4 dagar till!!!)
vad vi åt i Sverige för 100 år sedan avsnitt 15!
 

Använd Hkk-boken (s. 28-31) samt leta på Internet när ni svarar på frågorna.
Exempelvis:
Livsmedelsverket: www.slv.se (klicka på ”vad innehåller maten”)
Vi tittar på:
Vi lär oss om: Vitaminer och mineralämnen”
Glöm inte att göra källhänvisning när ni skriver!!!

Redovisas muntligen: 8C: v6 (9/2) 8B: v6 (11/2) 8A: v.6 (11/2)


Grupp 1:                          Grupp 2:                     Grupp 3:                    Grupp 4:
A-vitamin                        C-vitamin                   E-vitamin                  B-vitamin
K-vitamin                        Zink                            D-Vitamin                 Selen
Natrium                           Järn                             Kalcium                    Fosfor